UTVECKLINGSPROJEKT

2013-2014

Bild från ”Life Support” (2008) Respiratory Dog Revital Cohen/Tuur Van Balen Bild från ”Life Support” (2008) Respiratory Dog Revital Cohen/Tuur Van Balen

Under 2013-2014 fokuserade ICIA framför allt på två övergripande teman: Den kritiska konstens villkor i vår tid och Design, ideologi och etik. 

Inom ramen för temat Design, ideologi och etik beviljades ICIA medel för att genomföra två olika förstudier. Båda initierades och drevs av Anna Bloch, curator inom kritisk design.  

Förstudien Critical Design: a platform for partnership and collaborations genomfördes med stöd från Kulturbryggan. Det kortsiktiga målet var att initiera ett nätverk som samlade några av de främsta aktörer som finns i Europa inom området kritisk design. Projektet initierade en dialog angående hur ett sådant nätverk bäst utformas och kartlägga vilka utmaningar som kritisk design möter. Projektets långsiktiga mål var att utmynna i en europeisk plattform med ett utvecklat nätverk och möjligheter för produktionssamarbeten inom området kritisk design. Plattformen kommer förenkal för nya samarbeten mellan olika parter och främja projekt inom kritisk design, samt förenkla finansiering av dylika projekt.

Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm är framför allt en kartläggning över aktiva designers inom området samt forskningsfält, institutioner och eventuella företag som har kunskap och eventuella intressen för vidare samarbeten. Förstudien genomfördes med anslag från Innovativ kultur. 

 

Den kritiska konstens villkor

Illustration av Linda Spåman till artikeln "Vad är nyttan med nyttan? Om begäret efter den ekonomiska mannens erkännande" i Paletten #293

Anna van der Vliet, grundare av ICIA driver på olika sätt frågor kring Den kritiska konstens villkor i vår tid. Delar av projektet publicerades i två artiklar under 2013-2014 i Paletten. Det handlar framför allt om att lyfta konstpolitiska frågor inom kulturpolitiken och att ifrågasätta och problematisera utvecklingen av den kulturpolitiska diskursen där kravet på kvantitet och mätbara resultat har kommit att instrumentalisera konstens förutsättningar - helt i linje med en övrig nyliberal utveckling där den ekonomiska diskursen har fått tolkningsföreträde. I den första artikeln publicerad i Paletten #291-292 gavs en introducerande och övergripande problemformulering. Texten har väckt starka reaktioner. En av kritikerna till texten David Karlsson VD för Nätverkstan i Göteborg, ger i artikeln Kulturpolitikens trojanska hästar i Paletten #293 uttryck för en annan syn på hur kulturlivet bör förhålla sig till den här utvecklingen. I samma nummer ger Anna van der Vliet delvis svar på David Karlssons artikel, men fördjupar frågan kring begäret efter nyttan och det ekonomiska tänkandet i artikeln Vad är nyttan med nyttan? Om begäret efter den ekonomiska mannens erkännande. Anna van der Vliets artiklar kan läsas i sin helhet nedan.  

Artiklar

Design, ideologi och etik

Artifical Biological Clock. Bild Revital Cohen

Design, ideologi och etik undersöker vilken roll design kan spela i en kritisk samhällsdebatt som inte nödvändigtvis utgår ifrån marknadens villkor.

Design är en essentiell del av hur vi väljer att organisera vårt samhälle. De produkter och system vi designar påverkar hur vi producerar, hur vi strukturerar men även hur vi tänker och känner. Design brukar sägas vara lösnings- och möjlighetsfokuserad till sin natur. Den gren av design som kallas kritisk design skiljer sig avsevärt från denna doktrin. Istället för att finna lösningar på ett problem utgår den ifrån ett ifrågasättande och ett undersökande av problem. 

Kritisk design använder sig av ett undersökande och processbaserat tillvägagångssätt som genererar kunskap, insikt och nya metoder. Detta sätt att arbeta skapar referensramar där det nuvarande tillståndet inte tas för givet, utan betvivlas och undersöks. Det betyder inte att kritisk design inte ser möjligheter, utan snarare att istället för att hitta en definitiv lösning levererar de öppna scenarion för åskådaren att själv ta ställning till. Generellt är alla dessa scenarion, även de mest svartsynta, karakteriserade av djup empati, tilltro till en bättre framtid och till möjligheten att förändra.

Kritisk design fokuserar på att studera inverkan och möjliga konsekvenser av ny teknologi och sociala tendenser, men formulerar också nya mål att eftersträva. I syfte att skapa projekt som knyter an till människors faktiska verklighet arbetar kritiska designers ofta inte själva, utan gränsöverskridande med aktörer inom etik, filosofi, biologi, sociologi och ny teknik.

I världen som den ser ut idag har människor i allt högre grad blivit reducerade från att vara medborgare till att vara konsumenter. I egenskap av konsument ges färre tillfällen att agera eller uttrycka en åsikt än vad som ges i egenskap av att vara en medborgare. Dessa tillfällen uppkommer nästan uteslutande när något redan har gått fel, då ett problem har blivit uppenbart. Användandet av design för att lyfta frågor och skapa produkter ger möjlighet att nå allmänheten i egenskap av konsumenter. Här kan design användas som ett verktyg för att synliggöra och konkretisera existerande eller framtida problematik i en åskådlig form. Design är nutida och tillgängligt, en del av populärkultur och således en perfekt positionerad medlare mellan medborgare och företag.

En av styrkorna med kritisk design är att projekten ofta resulterar i kontemplativa produkter. Produkter omger människor i det vardagliga livet och detta gör dem tillgängliga, men på ett nyskapande sätt då de förhåller sig spekulativt till sin omvärld. De konkretiserar abstrakta frågor i hypotetiska produkter och möjliggör således ett utforskande av etiska och sociala problem i en vardaglig kontext.

Kritisk design arbetar med frågor kring vad det betyder att vara människa, och hur idéer kring detta manifesterar sig (eller inte) i de system och strukturer som omger oss. Den skapar design som inbegriper ett etiskt perspektiv av vad det innebär att vara medborgare och vilka värden som är viktiga. Intressant design idag behöver se bortom användarvänlighet och brukarfokus, och istället innefatta en idé om den mänskliga naturen och vad det faktiskt innebär att vara en människa och medborgare.

Projektet genomfördes av Anna Bloch under 2013 och 2014.